Uggli för dig

Det finns många människor i Sverige, som är intresserade av fåglar. Dessa människor kallar sig för ornitologer. De reser varje sommar land och rike kring för att studera fåglar. Ett vanligt ställe att få se en ornitolog är på Öland under våren, sommaren och hösten. Detta beror på, att det är väldigt många fåglar som mellanlandar på Öland, när de färdas från Afrika upp till norra Sverige. Stora mängder flyttfåglar går att få se på Öland. Därför har denna ö blivit något av ett himmelrike för fågelskådare.
En fågelskådar samlar varje år på kryss. Det låter lite underligt, men det är faktiskt sant. En oerfaren fågelskådare blir mycket glad om han/hon kommer upp till femtio kryss under en säsong. Det här med kryss betyder, att för varje fågel en ornitolog ser eller hör får han sätta ett kryss. Det räcker med att höra göken hoa på avstånd, för att han skall få kryssa den fågeln. Många gånger kan man se en fågelskådare stå och kika på en flock fåglar med tubkikare. Dessa kikare är mycket användbara då det gäller att artbestämma fågeln. Det är inte möjligt att sätta ett kryss såtillvida man bara tror att det är en viss fågel. Man måste bestämma till vilken art fågeln hör innan krysset blir legitimt. Det förekommer sällan eller aldrig att en fågelskådare ljuger och kryssar i varje fall. Ärlighet är ett motto de allra flesta fågelskådare håller.
Om en fågelskådare inte har tillgång till en riktig tubkikare, så har han i alla fall en mycket bra kikare runt halsen. Detta är ett vanligt kännetecken. Om man ser en man eller kvinna med kikare utefter kusten en solig sommardag, kan man med största säkerhet räkna med att detta är en fågelskådare. Vid havskanten finns mängder av havsfågel. Här finns änder, måsar, tärnor, trutar, ejdrar, krickor och många fler fåglar. En bra dag vid havsbandet kan ge så mycket som upp till tjugo kryss.
En driven fågelskådare vill helst komma upp till tre hundra kryss under en säsong. Klarar man det så tillhör man den så kallade trehundra-klubben. Det är förenat med ett visst mått av prestige, att få möjlighet att se och artbestämma så många fåglar under en säsong. Man bör ha i åtanke att man, på de flesta sådana listor där man sätter kryss, bara har rätt att kryssa ”svenska” fåglar. Det betyder att det skall vara fåglar man ser vilda i Sverige. Det lönar sig alltså inte att åka till något zoo i Europa och titta på flamingos eller kakaduor. Dessa ger i vilket fall som helst inget kryss. Resan är alltså helt bortkastad.
En fågelskådare vistas gärna i skogen. Här har han möjlighet att se och kryssa en hel del skogsfågel såsom orre, tjäder, duvor och en och annan björktrast.
Säsongen startar för det mesta med att fågelskådaren kryssar de fåglar han/hon ser vid fågelbordet. Här finns många småfåglar och alla fågelskådare har naturligtvis ett fågelbord. Här finns diverse godsaker för fåglarna, men det som normalt används till fågelföda är solrosfrö.